
Hej alla,
Jag är inte tillbaka fullt ut men jag hade lite tid över och kände för ett blogginlägg.
Ni har säkert läst mina recensioner av Back to the Future Trilogy (1985-1990), där jag hyllar Back to the Future, gillar Back to the Future Part II och ogillar Back to the Future Part III. Jag har sett dessa filmer ett antal gånger. Senast var för någon dag sedan, och jag känner att de inte är lika bra som jag har tyckt. Jag tycker fortfarande att Part I och Part II är underhållande men deras filmiska
kvalité
har sjunkit i mina ögon. Part III har däremot höjts i kvalité. Här kommer min re-review:
Back to the Future (1985)
Skådespeleriet är inte så himla vasst egentligen, och nog är handlingen inte så imponerande trots allt. Jag känner inte längre att jag kan ta den här filmen så seriöst, den känns väldigt överspelad och karaktärerna är väldigt komiska. Libyerna t.ex, de är ju inte annat än överspelade (är det bara jag eller är detta val av karaktärsporträtt lite rasistiskt?) Handlingen, vad händer egentligen i den här filmen? Marty åker av misstag tillbaka till 1955 och råkar förhindra sina föräldrars första möte, fixar det han har ställt till med, åker tillbaka till 1985 där hans familj nu är förändrad till det bättre. Det är inte så mycket som händer faktiskt. Ändå var ett av mina klagomål på Part III att det inte hände så mycket i dess handling, när det egentligen händer lika mycket som i Part I. En annan sak jag har tänkt på, hur seriöst kan man ta tidsresor egentligen? Det är ju ingen logik i det över huvud taget. Hur är det tänkbart att man med en maskin skulle kunna vrida tillbaka hela universum och sedan själv placeras där? Inte något sånär trovärdigt. Hade det varit magi (som i Harry Potter and the Prisoner of Azkaban, 2004) hade det varit lite mer tänkbart. Förstå mig nu rätt jag tycker fortfarande om den här filmen, men jag ser den mer som ett komiskt inslag än ett filmiskt mästerverk.

Back to the Future Part II (1989)
Part II är verkligen en ända röra, ingenting går ihop någonstans. Om ni har läst Joppes "De tio dummaste sakerna i Back to the Future Part II (1989)" eller sett Confused Matthews recension av den förstår ni vad jag menar. Jag tänker därför att de problemen i filmen inte behöver någon närmare presentation. Jag kan dock snabbt nämna att för varje gång jag ser filmen upptäcker jag fler och fler genomkorkade händelser i intrigen. Vidare är skådespeleriet ännu mer överspelat än i föregångaren. Doc är vimsigare och mer tokigt vetenskaplig, Marty tramsar runt mer och Biff är skurkaktigare, klantigare och skriker mer. Jag behöver knappast nämna den övertramsiga framtidsvisionen av 2015 (som ni kan läsa om i min originalrecension). En annan intressant detalj är hur Jennifer inte gör (nästan) någonting i filmen mer än att sova. Dock kan ju dessa stora problem förklaras av att filmskaparna sattes inför stora problem redan innan produktionen av filmen startade: 1. Marty och Doc åker till framtiden i slutet av Part I. Varken Robert Zemeckis (regissör och manusförfattare) eller Bob Gale (manusförfattare) ville göra en film om framtiden. 2. Doc nämnde något om att något måste göras med Martys framtida barn. Något var tvunget att klämmas ut ur den repliken och omvandlas till en bra handling. 3. Jennifer satt i bilen tillsammans med Doc och Marty i slutet av ettan. Robert och Bob: Vad tusan ska vi göra med henne???
Som ni ser, inte helt lätt att klämma ut en bra film ur det där. Precis som ettan är Part II fortfarande en underhållande film, men inte speciellt bra egentligen.

Back to the Future Part III (1990)
Tredje delen i denna tidsresetrilogi tyckte jag var mycket seg, tråkig och platt första gången jag såg den. Samma sak tyckte jag andra och tredje gången. Jag har sett ettan och tvåan ett dussintal gånger men denna har jag bara sett, nu, fyra gånger. Inte så konstigt med tanke på att jag inte var så förtjust i den. Denna fjärde gång jag såg den kändes det dock som om jag såg den i ett nytt ljus. Vilda Västern kändes kul och handlingen kändes underhållande. Jag vill inte komma och påstå att jag tycker att det är en jättebra film men den är definitivt bättre än jag tyckt tidigare. Den har kvar sina problem som jag alltid har tyckt illa om (dess korkade handlingselement, dess brist på nya intriger, dess tramsigt återvunna scener etc.) men det är något över den som jag gillar. Jag har inte så mycket mer att säga här, jag står fortfarande fast vid allt jag sa i min första recension av den (detsamma gäller Part II) men den har dock ett underhållningsvärde som jag inte såg innan (och Docs egengjorda gevär med sikte gjort av en glasflaska är ju bara nice helt enkelt).

Jag vet inte riktigt vad jag ska sätta för betyg på filmerna, det är svårt när filmerna inte är bra (Part II och Part III) men ändock underhållande. Det får bli något mellanting, om det nu går...
Jag ska också innan jag avslutar recensionen tipsa alla Back to the Future fans (om ni inte redan känner till det) om en uppföljare till trilogin, Back to the Future: The Game (2010/2011). Om man gillar filmerna kommer man nästan garanterat att gilla det här spelet som fortsätter Martys och Docs äventyr genom tid och rum. Jag personligen tyckte väldigt mycket om spelet när jag spelade det under min Back to the Future period. Numera är jag dock inte så förtjust i det, men det har ju sina förklaringar. Jag är ju inte lika intresserad av Back to the Future längre. Jaja, dags för betygsättning. Ha det så bra!
Betyg
Back to the Future: Aptitlig
Back to the Future Part II: Osmaklig-Aptitlig
Back to the Future Part III: Osmaklig-Aptitlig







