Med denna lista har det blivit dags att avrunda det stora filmåret 2011. Eller stora förresten, jag kan inte påstå att det här har varit det bästa året vad gäller filmer men det har varit helt okej. Så nu sitter jag här, lite bakis i min soffa och funderar på några av de sakerna som har hänt 2011.

1. Slutet på Harry Potter - serien

Något som jag har väntat på i många år hände äntligen. I och med den sista filmen, Harry Potter and the Deadly Hallows Part 2 (2011) så tog sagan slut. Jag kommer ihåg hur jag kände när jag 2001 såg den första filmen på bio och besvikelsen som följde. Men David Yates har sedan fått igång filmerna på riktigt och de avslutande har verkligen höjt serien. Nu när jag äger allesammans också så får man kanske ta och offra en helg och se dom i en sittning. Så med tanke på den väntan man har haft och att filmerna har hållit en fångad under ett helt decennium så var det skönt att äntligen få ett slut på alltsammans.

2. David Finchers remake

Den härliga känslan när Fincher gick ut med nyheten att göra en egen inspelning av Män som Hatar Kvinnor under namnet The Girl with the Dragon Tattoo. Det var inte längesen som jag såg de tre svenska filmerna och jag tror att Fincher kan göra något bra av den första filmen i triologin. Det är också spännande att han har valt att spela in den i Sverige. Jag är bara ledsen att jag inte har haft tid att se den ännu men jag räknar mina förväntningarna på den som något av det största förra året.

3. Trier gör bort sig på Cannesfestivalen

Något som jag fortfarande inte har kunnat släppa trots att det har gått ett tag nu är Lars von Triers nazistuttalanden under filmfestivalen i Cannes. Trots hans sjukt ogenomtänkta uttalanden så fick detta lite väl stora proportioner och Trier själv blev bannlyst från festivalen. Men all PR är bra PR som man säger och Melancholia (2011) är en av de mest omtalade filmerna 2011. Jag är fortfarande lite upprörd över att jag inte har sett den.

4. Oscar för Bästa Film

När det var dags för Oscarutdelningarna 2011 så såg jag som alltid mycket fram emot priset för Bästa Film. Det var något särskilt också för det fanns många bra kandidater såsom Black Swan, The Fighter, The Social Network och Inception. Men jag fick en liten chock över att Oscarn gick till The King's Speech, en film jag då visste ganska lite om. Men efter att ha sett den nu så håller jag fullständigt med, så det finns fortfarande hopp för prisceremonier.

5. Bästa uppföljaren

När jag tänker tillbaka på filmer 2011 så är det svårt att inte tänka på uppföljare och jag avskyr många av dessa något fullständigt. Men det har också kommit en uppföljare som faktiskt var bättre än sin föregångare i och med Sherlock Holmes: A Game of Shadows (2011). Jag tyckte inte jättebra om den första filmen så det var skönt att 2011 i alla fall kunde bjuda på en uppföljare som slog sin föregångare.

6. En annan film jag längtar efter...

...är A Dangerous Method som kom i November 2011. Jag brukar gilla det som regissören David Cronenberg gör och jag såg fram emot att han skulle arbeta med Viggo Mortensen igen. Men eftersom de flesta filmer jag kollar på är sådana som jag köper så har det ännu inte blivit av att jag har sett den här filmen heller men själva trailern tycker jag är mycket bra, kanske den bästa trailern jag såg under hela året så den kommer definitivt att införskaffas.

7. Dödsfall

Lite tråkigare nyheter är att folk har även gått bort. Mest känd är förmodligen Elizabeth Taylor som har gjort stora filmer såsom Jätten (1956), kul ordvits. Men mest känd är hon kanske för sin insats som Cleopatra (1963). Och lika tragiskt är det att Sidney Lumet har gått bort. Regissören som har gjort min favoritfilm, 12 Angry Men (1957).

Jag gick igenom filmer som jag har sett under året och det är faktiskt inte så många, det brukar ta några år innan jag får tag i nya filmer. Det är därför jobbigt när folk diskuterar de senaste filmerna, men när man inte laddar ner så är det svårt att hänga med. Men den lilla listan från 2011 ser ut som följer:

1. Harry Potter and the Deathly Hallows Part 2
2. Sherlock Holmes: A Game of Shadows
3. Rise of the Shadows of the Apes
4. Sucker Punch

För ett par år sedan så började jag mata in alla mina filmer och tv-serier i en databas så att jag lättare skulle kunna hålla koll på dom. Jag lärde mig dock ganska snabbt att det inte var den bästa databasen som jag hade valt och hittade istället en ny. Både dessa var gratisvaror och de hade båda två olika fördelar. Jag bestämde mig därför för att använda mig av båda två parallellt med varandra. Jag tyckte att det var en bra idé så jag snabbt kunde se om någonting inte stämde mellan de två mjukvarorna.

Tyvärr så upptäcktes det när jag hade matat in mina filmer i datorn att de två programmen skiljdes åt med en film. Detta var oerhört störigt men jag hade inte tid just då att rätta till problemet. Men senare så har ett nytt problem dykt upp, nämligen att jag aldrig använder min dator. De få gånger jag behöver en dator är för att betala räkningar och köpa tågbiljetter så programmen användes inte så flitigt som jag ville. Därför har jag nu laddat ner en mjukvara till min Iphone där jag snabbt och lätt kan se vilka filmer jag har, när jag såg en film senast och annat smått och gott. Tanken är att detta program även ska läggas över till min Ipad när jag väl har skaffat en.

Men detta innebar att jag ännu en gång måste mata in alla mina filmer, förhoppningsvis för sista gången. Och för att få en ordentlig ordning på detta så har jag nu ägnat en massa timmar på att sortera mina filmer i bokstavsordning. Igår kväll blev jag äntligen klar och det visade sig att jag äger 1205 filmer, plus minus lite kortfilmer och dokumentärer. Om man skulle se allting i sträck så skulle det ta 85 dygn, 5 timmar och 56 minuter. Detta får en verkligen att inse hur mycket tid man har slösat bort framför en skärm. Men nu är nästa steg att få in dessa i min Iphone, ett arbete som förmodligen kommer ta ännu längre tid än sorteringen.

Program som jag har använt är Eric's Movie Database (EMDB) som framförallt är bra för att få en överblick över sina filmer och betyget man ger dom, vilket gör det väldigt enkelt att jämföra sina filmer. Det andra är Personal Video Database som är ett bra sökvertyg när man ska bestämma sig för vilken film man vill titta på. I detta vertyget kan man söka efter i stort sett vad som helst, har själv sökt på filmer med svarta katter och fått upp en hel del.

Men för tillfället har jag alltså övergivet båda dessa för app:en iCollect Movies vars största fördel är dess tillgänglighet då jag alltid har min Iphone i fickan. Den stora nackdelen är att man är väldigt begränsad i betygsteg. I de två datorprogrammen så finns det 101 olika betygsnivåer men på Iphonen så finns det bara 9 stycken vilket är ganska frusterande. Jag kommer förmodligen ge mig ut på jakt efter ett backup program som jag kan ha på en extern hårddisk men det är en bit bort. Men om det är någon som vet om ett bra filmhanteringsprogram så hör gärna av er.

En av mina favoritidéer på företag är det som Lovefilm.se redan har tänkt ut, För en billig peng så får man hem ett antal filmer som man tittar på och sedan skickar tillbaka, och då får man fler och så fortsätter det. Jag tycker också mycket om att köpa filmer och har råkat bygga upp en hyfsat stor samling. Oftast vet jag om jag kommer köpa en film eller inte direkt men ibland så är jag osäker på en viss film, särskilt när priset är högre än normalt. Därför tycker jag det är perfekt att vara kund på Lovefilm.se för där kan man verkligen beställa hem filmer som man normalt inte hade tittat på.

En film som jag har velat se ett tag är t.ex Once (2006) och den fick jag hemskickad till mig nyligen och jag har precis sett klart den. Det är en mysig film som påminner mig ganska mycket om Dancer in the Dark (2000) men givetvis inte lika bra. Men det är skön musik i filmen, den kan man hitta på Spotify ("Music from the Motion Picture Once"). Så efter att ha sett filmen så vet jag nu att jag kommer köpa den, förutsatt att jag hittar den för 30-40 kronor vill säga.

Så om du är en sån som fortfarande kämpar med vad du ska ge bort i julklapp så kan jag rekommendera ett presentkort på Lovefilm.se. Jag kommer faktiskt själv att ge bort ett så hoppas inte min familj läser det här.

Jag har haft väldigt svårt för att känna riktig julkänsla det här året. En stor del i det är förmodligen för att det har kommit så oerhört lite snö. Jag gjorde ändå mitt bästa i helgen och försökte lyssna på så mycket julmusik jag bara kunde. Det hjälpte dock inte särskilt mycket och nu sitter jag uppe i Trollhättan och kommer inte komma hem till min familj förrän sent på fredag kväll så min julkänsla kommer med all sannolikhet inte komma förrän julafton.

Som ett tappert sista försök så köpte jag en DVD som heter Jesus of Nazareth (1977). Det är från början en miniserie men jag tycker själv att den passar bättre som en film. Den varar dock i nästan 6,5 timme men det kan jag tycka att den är värd. Jag är inte troende på något sätt men jag tycker mycket om de bibliska berättelserna och Jesus liv har alltid fascinerat mig. Och på så här lång tid lyckas man få med ganska mycket, även om jag själv tycker att vissa partier går alldeles för fort fram.

Men inte ens detta har ökat min julkänsla. Det är snarare så att jag sitter och tittar på den här filmen och undrar hur tusan vi lyckades skapa en högtid med tomte och pepparkakor ur det här. Filmen är helt okej, men de flesta anser nog att den är lite i långsammaste laget. Men jag gillar den, mycket på grund av sitt lugn men också mycket på grund av alla skådespelarna som man känner igen. Så nu ska jag fortsätta titta, har ett par timmar kvar.

Betyg: Osmaklig

Jag hade en helt perfekt dag i lördags. De få julklappar jag skulle handla blev handlade tillsammans med annat smått och gott. Och innan dess hade jag legat i sängen och löst Melodikrysset, kunde knappt bli bättre. Hur som helst, så blev det sedan en god lunch ute på stan och ett spontant biobesök. Helt underbart att gå på bio på en lördageftermiddag. Alla andra går ju på kvällar så det var så lugnt och skönt inne i salongen och tanken hade dykt upp så snabbt att jag inte hann bygga upp några förväntningar på själva filmen. Det var mest så att vi tog den filmen som började tidigast och det råkade bli uppföljaren till Sherlock Holmes (2009).

Det var nog dryga 30 stycken i salongen och vi kom in precis när reklamen skulle till att börja. Jag brukar gilla den men den var ganska intetsägande den här gången. Det enda som gav någonting var en av de senaste förhandstitten på The Girl With The Dragon Tattoo (2011) som har biopremiär i Sverige den 21 december, alltså imorgon. Kommer förmodligen se även den på bio. Men nu är det alltså Sherlock Holmes: A Game of Shadows som jag egentligen tänkte prata om. Eftersom jag inte gick ensam denna gången så kändes det dock fel att anteckna under tiden så jag tar helt enkelt och beskriver bitvis hur jag kände för filmen. Jag ska försöka undvika spoilers i största möjliga mån.

Filmens början tar direkt med en till ett England för mer än hundra år sedan med hjälp av en underbar omgivning och med ett filmfoto som precis som i den första filmen till största del går i grått. Det är vackert återgett samtidigt som man får höra dåtida nyheter vilket förstärker känslan i filmen. Och innan man hinner ta till sig allting som man ser och hör så kastas man genast in i handlingen och det blir dags att återigen få se såväl Jude Law som Dr. Watson och Robert Downey Jr. som Sherlock Holmes. Man skulle väl kunna säga att det är mest Watson man får se i inledningen, ni som har sett filmen kanske förstår vad jag menar.

Men inledningen är så bra som den kunde tänkas vara med tanke på dess föregångare. Inom 5-10 minuter så känner man genast igen sig i Guy Ritches fartfyllda klippning och regi. Downey Jr:s bittra och på gränsen till galna gestaltning av Holmes är ännu mer påtaglig i denna uppföljare än i dess föregångare. Men handlingen i filmen håller sig dold väldigt länge, gömd som att det är vi tittare som ska lösa fallet om vad filmen egentligen handlar om.

Utöver de två huvudkaraktärerna så presenteras man tidigt för både bekanta personer från första filmen, som till exempel Irene Adler och Watsons fru. Men ännu viktigare är de nya bekantligheterna i form av Madam Simza och Professor Moriarty. Jag har tyvärr läst väldigt få böcker om Sherlock Holmes men sett desto mer filmer och jag har alltid varit mycket imponerad av Moriarty, kallad brottens Napoleon av Holmes själv. Han kan nog vara den mest kända skurken i världen, det skulle inte förvåna mig det minsta. Och Jared Harris spelar honom strålande. Jag måste även ge en stor eloge till Noomi Rapace som garanterat slår igenom i Hollywood efter sin insats som Madam Simza här.

Filmen fortlöper fartfyllt på en jakt som den förrvirrade enkelt kan tappa bort sig i. Likt Holmes måste man ta vara på alla de saker man kan se och fundera på varför Guy Ritchie låter oss se just detta. Jag tror att det är en stor nytta att ha kunskap i filmvetenskap för att enklare se trådarna i filmen men det finns också en stor charm i att endast låta sig förföras av filmen. Jag gillade inte känslan jag hade om huruvida det ska till att komma en uppföljare eller inte efter den här filmen men jag tycker mycket om hur den handskas med detta.

Jag hoppas genom att undvika själva handlingen så lockar jag er mer till att gå att se denna filmen själva, särskilt om ni tyckte bra om den första filmen. Själv var jag lite besviken över hur man framställde historien om Sherlock Holmes då men här börjar det bli riktigt bra. Man har tagit de delarna jag gillade i den första och lagt till Moriarty i ekvationen, absolut underbart. Fightingscenerna och de actionfyllda slow-motion-scenerna som skriker ut Ritchie är fantastiskt vackra. Särskilt en scen i skogen är den bästa actionscenen jag har sett sen Watsons falska död i den första filmen.

Men hela filmen leder upp till det oundvikliga slutet där allting måste få en förklaring. Jag tror att det fanns flera bland biopubliken som fram tills nu inte hade fattat någonting, men de trivdes nog ändå. Uppgörelsen mellan Holmes och Moriarty som jag själv satt som på nålar för att få se gjorde mig inte besviken. Självklart gjordes detta på ett sätt som jag har sett i inte mindre än två tidigare filmer om Sherlock Holmes. Det finns också likhet mellan uppgörelsens slut och något som Arthur Conan Doyle hade med i en av sina böcker vilket jag tyckte mycket om.

Nu märker jag att jag egentligen inte alls har skrivit om själva filmen, utan endast om de känslor jag fick när jag tittade på den men på så sätt har jag också försökt att undvika spoilers, hoppas att det uppskattades. Om man vill veta mer om handlingen eller någonting annat om filmen så är det bara att fråga, det finns mycket mer att berätta men jag märker att det här också börjar bli ett väl långt inlägg så med en sista mening vill jag nu avrunda det jag tar med mig efter mitt biobesök. A Game of Shadows är en vacker uppföljare med två av mina favoritpersoner från den fiktiva världen som drabbar samman i ett tanketävling som utmanar tittaren likt ett schackparti med ett vackert filmfoto och actionscener som imponerar, kort sagt en uppföljare som är bättre än sin föregångare.

Betyg: Välsmakande