Idag börjar jag dagen med en bra frukost och x antal koppar kaffe. En skål fil med Kellogs al bran, linfrön, banan, päron och hallon. Det är precis vad man behöver när man varit vaken halva natten och legat livräddoch ensam i sin säng. Henrik är nämligen bortrest (men han kommer väldigt snart, fjuu!) och jag skulle sova första natten ensam i nya lägenheten. Lätt paranoid som jag är kändes det väldigt obehagligt, speciellt eftersom huset är gammalt och lägenheterna lyhörda, så man vet inte säkert vilka ljud som kommer från ens egen eller de andras lägenheter. Hade svårt att somna så jag sövde mig med två avsnitt Mad Men, så jag somnade nog vid ett. När klockan är halv fyra vaknar jag av ett märkligt klickande ljud. Lät som att någon spelade kula med sånadära jumbokulor man hade när man var liten. Det klickade alltid med olika sekunders mellanrum så det var inte kranen som stod och droppade för då hade det varit med mer jämna mellanrum som ljudet kom. Självklart trodde jag att det var en rånare/mördare som tagit sig in och gjort en fälla, så att jag skulle gå upp och kolla vad det var och då skulle han tillfånga ta mig (jag vet, galet, men det hände faktiskt min kompis i Brazilien). När det inte slutat 40 minuter senare så var jag tvungen att gå upp och kolla. Med fingret på nödsamtals-knappen på telefonen smög jag mig till köket där ljudet kom ifrån och jag hörde det igen. Men det var inte kranen som droppat (diskhon var helt torr, paniiik!! vad var det då, jag kommer dö nu, tänkte jag). Det lät igen och det kom från bunken med kikärtor som låg blötlagda över natten. Jag tog ner handen i vattnet och tog upp en kikärta i min hand, då klickade det igen. Det var de J*VLA kikärtorna som expanderat och deras lilla hölje/skal sprack när de sugit åt sig vattnet, därav klickljudet! Jag trodde knappt att det var sant, att de kunde låta så mycket att det inte gick att sova. Jag täckte bunken med fyra kökshanddukar för att dämpa ljudet och flyttade dem längst in i köket. Det hördes ju ändå. Till historien hör även att det inte finns någon dörr att stänga mellan kök och sovrum i vår lägenhet. Det lät fortfarande något så fruktansvärt, men det kunde ju fortfarande finnas en rånare/mördare i vardagsrummet så jag vågade inte bära in kikärtorna dit, utan smög mig tillbaka till sängen och satte på några avsnitt vänner som jag sedan äntligen somnade till. Som tur var har jag haft en liten sovmorgon men nu ska jag pallra mig till skolan.
Så, summan av kardemumman: lämna alltid era blötlagda kikärtor i ett väl ljudisolerat rum om natten!!!