Igår när jag skulle hem från jobbet hade jag planerat att tanka bilen på vägen; då jag pruttat runt på reserven ett lite
för bra tag för att det skulle fortsätta kännas säkert. Synd bara att jag inte hade planerat tillräckligt långt för att ta med mig plånboken.
Så där stod jag, dum och även lite fånig, vid bensinmacken utan kort och utan någon annan utväg än att hoppas på det bästa, hålla båda tummarna och försöka ta mig hem. Och lyckades - det gjorde jag! (Har nog aldrig varit så lycklig över att parkera bilen som jag var igår..)
Men, då skjöt jag ju bara upp bensinproblemet till imorse. Och fy FAN vad nervös jag var när jag långsamt, försiktigt och så bensinsnålt som jag bara kunde, åkte till närmaste bensinmack.
Det fantastiska är att jag även lyckades ta mig fram till bensinmacken där jag nöjt börjar fylla på min törstiga bil, vars tank ligger på 40 liter.
Vet ni hur mycket bensin jag fick i?
39,96 liter.Jag hade alltså fyra cl bensin kvar. FYRA CENTILITER!! Snacka om att jag klarade mig med en hårsmån!
Så, tack Gud, för att du var så hjälpsam och lät mig slippa få bensinstopp idag i mina höga klackar och klänning. Det var typ det snällaste du gjort hittills.