- Tandkrämen tar slut ofta som fan. Och den är svår att komma ihåg att köpa när man väl släpat sitt lata arsel till affären. Väldigt svår att komma ihåg, menar jag då. Det har hänt både en och annan gång att jag i rent vredesmod klippt upp tandkrämstuben och liksom skrapat tandborsten mot sidorna i hopp om att de torra resterna ska fästa.
- Du kommer behöva dammsuga mer än en gång om året. Tyvärr.
- Att gå på krogen och bränna pengar som om det inte fanns någon morgondag är en utopi. Nu får du snåldricka innan du går ut, snåldricka i kön och när du väl betalat inträde får du nöja dig med vatten eftersom att plånboken ekar tomt! (Såvida du inte har en mer stadig ekonomi än mig, men jag tror att det är föga ovanligt.)
- Förresten, vem fan orkar egentligen gå på krogen? Lägenheten behöver ju dammsugas. (Och tandkrämen är slut igen.)
- Tvättens förökningskapacitet är något du antagligen har underskattat tidigare. Numera ska ju, förutom dina egna och eventuell sambos kläder, gardiner, sängkläder och handdukar även räknas in i ekvationen. Det blir en del.
- Räkningar är de enda breven man får. Yep, true story. Oftast är allt dessutom mycket dyrare än vad du trodde. Varför berättade ingen för mig att man behöver betala hemförsäkring, parkering, el och TV-licens?
- Lov? Tillåt mig att... HAHAHAHAHAHA!!! Glöm det, din jävel. Nu kommer du att få jobba för brödfödan. Och inte fan blir det frodigt inte.. (Om du mot förmodan skulle hinna vara lite ledig mellan varven så behöver ju lägenheten självklart dammsugas eller tvätthögan reduceras.) (Eller så är tandkrämen slut och du måste pinna ner till affären.)
Med andra ord; håll er hemma så länge ni bara kan.
Livet som fjortis var fruktansvärt enkelt. Synd bara att man inte förstod det då. Vad hade jag egentligen att tänka på förutom att bleka håret, smsa och dricka vin?
